2013-07-20 12:26 #0 av: [Malin]

Näst ut i raden av årets författardebutanter är Eva Rydinger som i maj släppte romanen "Fotografen".

Du kom nyligen ut med din debutroman, "Fotografen". Kan du berätta lite mer om den? 

- Min roman "Fotografen" handlar om fotografen Vanja som är en sökande och rastlös kvinna. Hon har alltid lämnat och gått sin egen väg. Vanja har en särdeles förmåga att få människor runt omkring henne att både fysiskt och mentalt lätta lite på förlåten. Med kameran över axeln utforskar och väcker hon kvinnor och deras slumrande längtan efter sig själva. Vanja ger dem plats, hon ser dem, bekräftar dem. Och det är när kvinnorna blir sedda som saker och ting händer framför kameran och någon typ av nyförlösning inträffar. Under denna sommar som berättelsen utspelar sig, genomgår Vanja en inre resa när hon konfronteras med minnena som väcks till liv under barndomshemmets köksbord. Hon kastas mellan begrepp som lek, illusion och verklighet. Kameran är hennes redskap men också hennes fiende. För vad händer när linsen vänds mot henne själv?

- Bokens budskap är en uppmaning att vända linsen mot oss själva, att söka rätt på vår inre kompass och våra egna behov, och att våga lita på det vi hittar. Men "Fotografen" handlar också om sökandet efter bekräftelse, om sårbarheten och längtan efter värme. Att det aldrig är försent att göra omstart. Och kanske handlar den också om kameran som har blivit var mans snuttefilt, ung som gammal, och vårt förhållande till den.

Hur kom idén upp till boken och hur har skrivprocessen sett ut?

- Inför arbetet med "Fotografen" hade jag en enkel grundidé, inspirerad av en vän som är just fotograf. Hennes talang har inget med avancerad teknik att göra. I stället har hon förmågan att få människor att öppna sig och i rätt ögonblick vara där med linsen och fånga ett själens ögonkast. Med grundidén såg jag en fotograf framför mig i ett hus och till det huset skulle kvinnor komma och gå. De skulle bli fotograferade och detta skulle förvandla varje enskild människa på något sätt. En metamorfos som skulle vara resultat av att bli sedd och bekräftad. Det var en mycket yvig och konturlös idé och hade egentligen varken riktning eller djup. Jag började skriva och berättelsen växte därefter långsamt fram under tio månader. Det var en mycket fascinerande resa. Dels för att det var mitt första romanprojekt och jag visste inte om jag skulle klara mig igenom ett så tålamodsprövande och långsiktigt arbete. Men det var också intressant att se hur berättelsen levde sitt eget liv, byggde sig själv. Och hur allt hängde ihop förstod jag inte själv förrän Vanja berättade det för mig under de allra sista veckorna. 

Vad har du fått för respons på boken hittills?

- Engagerad tror jag är rätt ord. En del älskar berättelsen och huvudkaraktären Vanja, vill träffa henne och bli fotograferad. En del identifierar sig med någon eller de olika kvinnorna som Vanja möter. En del har svårt för Vanja. Den typiska läsaren som jag såg framför mig var en kvinna 40+. Det visade sig inte stämma riktigt. Jag har mött och tagit dela av positiva läsaromdömen både från män och kvinnor, och i alla åldrar. (Männen tycker det är intressant att få tjuvlyssna på de dialoger som förs när dörren är stängd.) Till och med min dotter som är sjutton år tyckte om boken. Men hon är partisk förstås :-) Förenande omdöme är att den är välskriven och att har ett vackert och målande språk. Det är jag väldigt glad för! 

Hur ser framtiden ut? Planerar du en ny bok eller har du kanske redan börjat?

- Jag planerar min nästa bok, ja, absolut. Har även börjat skissa lite och skrivit några nyckelscener. Om det blir som jag har tänkt mig kommer den att handla om olika sorters mod. 

Sist men inte minst, ett boktips till semestern?

- Då vill jag tipsa om Jeanette Wintersons självbiografi "Varför vara lycklig när du kan vara normal". Ja, alla hennes romaner egentligen. Få äger hennes makalösa penna, förmågan att skildra och berätta. Självbiografin är varm, utelämnande och humoristisk, och ett fint sätt att närma sig hennes författarskap.  

Foto: Maja Janson