Författare

Letar efter någon som kan hjälpa mig!

2014-11-27 18:01 #0 av: CharlieSvensson

Först och främst får jag väl lov att presentera mig själv!
Charlie Svensson heter jag, 25 årig musiker från Karlshamn, Blekinge.

1996 diagnostiserades jag med ADHD, sedan dess har livet ständigt varit en kamp och jag har fått vara med om mer än många kanske får under en hel livstid. På senare tid har jag tagit mig ur ångesten och depression som följt med mig så länge jag kan minnas, den finns fortfarande kvar men jag har lärt mig hantera det på ett annat sätt.

1996 när jag fick min diagnos var det ganska så tabubelagt att prata om problemen.  Det är fortfarande lite hysh hysh lite här och var. Min stora passion i livet har alltid varit musik, den har liksom hjälpt mig när inget annat har gjort det.

Jag har en vision, en vision som jag skulle behöva hjälp med. Jag vill så gärna skriva en bok, en bok om mitt liv, om min ADHD-problematik och hur den format mig. Problemet är att jag inte är någon författare och mitt bokprojekt hade förmodligen gått åt skogen, som många andra projekt när jag virrat bort mig pga mina problem.

För att få en liten inblick i mitt liv gick jag ut med en liten historia på min facebook, som folk genast började dela och kommentera, vilket är fantastiskt kul. Jag tror att allmänheten behöver höra hur det är, höra det från oss som faktiskt lever med det. Många med ADHD som jag känner har varken styrkan eller modet att prata om det och det är min skyldighet att förmedla även för alla dom som inte vågar.

Om det går bra för er så kommer jag kopiera in texten jag la ut i slutet på denna tråden, så kan ni själva läsa om ni är intresserade. Min fråga till er, som är lite mer litteraturinriktade, Hur tycker ni jag ska gå till väga? Kan man hitta författare som är villiga att kanske, till en början, jobba ideellt med mig och min bok? Jag tror faktiskt att boken kan bli någonting om den bara blir gjord,
suget efter historier och information från oss som bär en diagnos och faktiskt jättestor.  Eller vad har ni annars får råd, jag är rädd att fasta och förlora min starka vision om jag liksom inte kan hitta rätt!

Hoppas detta inlägget inte bryter mot några regler, i så fall ber jag om ursäkt för det!

Här kommer texten och bilden som spred sig på Facebook:

"Jag funderar ganska mycket, även om mina vakna timmar på dygnet blivit allt färre. Jag sover bättre än någonsin och stiger upp som jag ska. Jag har ett jobb och jag är snart helt skuldfri, det har varit en lång väg, en väg som inte bara varit svår för mig utan även för många i min närhet.

Jag gör vad jag kan för att avsluta projekt som jag påbörjat, för att klara av det ansvaret som förväntas av en vuxen människa. Jag har svårt att skilja på vem som är jag och vem som är min diagnos. Jag vill inte skylla någonting jag någonsin gjort på min sjukdom. Vi med ADHD är ju bara lata och trögtänkta.

I så många år var jag så otroligt rädd för att visa mina brister, min diagnos. Jag ville bara bli accepterad, jag ville bli sedd och hörd. När jag gick i 8an eller 9an blev jag påhoppad av 7-9 stycken, i en skogsglänta. Där trasade dem sönder min själ. De hade tagit reda på min historia, vart jsg kom ifrån och att jag var en "CP-skadad idiot" som inte hade på deras "vanliga" skola att göra.

Där kom min rädsla, där kom min mur fram, muren och rädslan som gjorde att jag vände ut och in på mig själv. Jag fick absolut aldrig berätta att jag var "sjuk". Då spelar jag hellre tuff. Röker, startar band, skolkar och träffar tjejer.. Då blev jag den "coola" istället för den "CP-skadade idioten".

Musiken ja, den som alltid räddat mig, min ständiga flykt. För när hörlurarna åker in i öronen eller gitarren hänger på mig och jag står på scenen, då mår jag som allra bäst. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte älskar uppmärksamhet. För det gör jag.. Jag älskar att stå i fokus, jag älskar att få människor att skratta och jag avgudar att bli omtyckt. Det är den jag är, och det är jag inte rädd att stå för.

Det får mig att känna livslust. Det får mig att vilja kämpa. Trots mitt "tillstånd" eller min "sjukdom" så får uppmärksamheten mig att slå tillbaka, mot alla dom som säger att jag aldrig kommer lyckas: "Du tar aldrig ansvar", "att hålla på med musik är inget jobb", "utbilda dig och gör något vettigt av ditt liv".

Det är just det jag gör. Mitt mål är inte att jobba 07-16 vid ett skrivbord tills jag blir gammal och grå.. Då lever jag hellre som jag gör, med mina drömmar om framtiden. Be mig aldrig att stå still, hinner man inte med så är jag ledsen. Jag har inte alla svar, men jag vet att jag är som jag är. Diagnos eller inte. Låt mig få springa, jag famlar hellre i mörkret i jakt på något än att springa i en upplyst värld som alla ändå tar för givet..

Jag har trillat många gånger, jag kommer fortsätta falla, jag må aldrig lära mig. Men vissa saker jag man inte ändra på, vi är dom vi är och det ska man aldrig förakta. Jag är en vuxen man med ADHD som flummar runt och försöker så gott jag kan. Jag är inte världens bästa musiker, men det är det enda som fungerar i mitt liv och det må komma en dag när publikens jubel tystnar, må så vara men då är jag inte kvar här.

Myndigheterna som nu fortfarande ger mig skit kan ta sig i brasan, jag ger inte upp.. Be om mer pengar för all del, mig kvittar det. Dom kan ta mina pengar, mitt liv och allt annat också men jag viker mig aldrig. Aldrig..

Jag hade dock aldrig varit den jag är utan er som läser detta, utan er support och ert jubel hade jag inte tagit mig hit. Jag är stolt över min ADHD. Det är min styrka lika mycket som mitt fördärv. Så är det, jag föddes så. Skulle jag hamna på djupt vatten någon gång och inte klarar mig, om jag skulle bli tvungen att ta upp mina åror och kvittera in min tid på moder jord, så vill jag tacka för all kärlek och styrka ni skänkt genom alla åren. Även de gånger jag inte förtjänat det.

Jag är hur som helst glad äver att få ha lyckats behålla er i mitt liv, att ni stannat, försvunnit, kommit tillbaka eller håller er i min skugga. Tack. Utan er, ingen Charlie.

Puss & Kram
Tack för allt ni är!"

Anmäl
2014-11-27 18:28 #1 av: parsley

Fråga gärna på skrivlust iFokus också.

Anmäl
2014-11-27 18:43 #2 av: CharlieSvensson

#1

Tack! Det hade jag ingen aning om att det fanns! Tack!

Anmäl
2014-11-29 18:46 #3 av: Tarotstollan

Så bra skrivet, hoppas att du lyckas hitta någon som kan hjälpa dig!Tummen upp
Lycka till med ditt liv!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.