Litteraturens magi
Jag har börjat läsa skönlitteratur på senare tid för att träna hjärnan.
Jag har läst mycket tidigare men andra aktiviteter tog över min tid så bokläsningen fick stå tillbaka.
Det är lätt att förstå de som använder läsning som återhämtning för det ger en värdemätning på hur man mår.
Lätt att somna om man är trött.😁
Vad jag har märkt är att det finns stora skillnader när det gäller helhetsintrycket på böcker jag läst.
Vissa har bra story men är nästan skrivna som en avhandling där faktaunderlaget får stor påverkan på flödet och hänger inte riktigt i hop med berättelsens kärna.
Andra är korta och kärnfulla och lämnar kvar en del funderingar.
Det är svårt att genomskåda vilken påverkan översättaren får.
Ibland får jag uppfattningen att en översättare även lägger in en viss tolkning som även påverkar det litterära verket.
För tillfället läser jag en salig blandning med fokus på nyutgivet svenskt och översatt.
Reflekterar ni över innehåll och språkhantering och varför är vissa böcker så mycket bättre än andra trots att det kan vara mediokra handlingar och kanske inte den bästa språkbehandlingen?
Vad är det för magi när en bok blir bra och mer än läsvärd?
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.
- Redigerat 2020-11-01 09:35 av Pyttelite
En förutsättning är språket - jag slutar läsa om det inte är bra.
En bra bok sugs man in i - det är som att kliva in i en annan värld. Och man längtar dit, till den världen, längtar efter människorna man är omgiven av där, vill bara läsa, men vill samtidigt inte att boken skall ta slut.
Författare som så gott som alltid uppfyller det är John Steinbeck, José Saramago, Ian McEwan, Kerstin Ekman, Alice Munro och Anne Tyler.
Böcker som man på förhand kan räkna ut slutet på är helt ointressanta tycker jag. Typ man möter kvinna, misstycke uppstår, till slut tycke, sen fnurra på tråden som såklart löses upp på sista sidan. Banalt och trist.
#1: Det är just ”suget” jag funderar över - kanske finns det mer än språkbehandling för att hitta magin.
Förr i tiden var jag bortskämd och utgick från ett redan på förhand utvalt utbud.
Alla klassiker, nobelpristagare eller andra litteraturpristagare osv.
Nu blir det ”modern” litteratur läs nyutgiven som finns i boklådorna just för tillfället utan egentlig urskiljning mer än att det ska vara pocket.
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.
För mig som lyssnar på böcker är ju uppläsaren av stor vikt! En riktigt bra uppläsare kan få även en lite sämre bok att bli helt läsvärd medan det även kan vara tvärt om.
Sen handlar det mycket om vad jag är på för humör och hur jag mår vad för typ av böcker jag gillar eller inte.
Instagram: @theblindbunny
http://www.tizzys.n.nu