Jag lovar att läsa. Gillar sådana här trådar, och är nyfiken på vad du läser och tycker.

Jag skrev i första inlägget i tråden att jag skulle skriva om en bokserie jag precis har läst senare samma eftermiddag, men det blev inte av, och nu är det två dagar senare. Och jag är för trött för att skriva ikväll, så jag väntar till imorgon med att göra det. Bara så att ni inte tror att jag glömde.

#1, Tack, då vet jag att åtminstonde en läser i alla fall.

En av bokserierna jag har läst den senaste månaden är den som börjar med boken "Ender's Game" av Orson Scott Card. Jag har läst serien på engelska. I det här inlägget beskriver jag bara den första boken i serien.

Den första boken, med titeln "Ender's Game" utspelar sig på jorden inom en nära framtid. Mänskligheten har attackerats av en utomjordisk ras två gånger, och har knappat klarat av att försvara sig. För att försvara sig så inrättar militären en skola som dom kallar för "Battle School". Skolans mål är att identifiera och träna dom mest begåvade unga personerna i världen, för att sedan använda dom i militären när utomjordingarna kommer tillbaka. Fast det är lika mycket en vanlig skola med vanliga skolämnen som det är ett militärt träningsläger.

Huvudpersonen i boken, Andrew Wiggin, som har smeknamnet Ender, är en ovanligt begåvad 6-årig pojke som bor i en stad på jorden. Han blir antagen till skolan. Redan från början blir han utstött från dom andra eleverna. I boken får man följa honom i skolan, där han kämpar för att bli accepterad och hitta vänner, och samtidigt försöka klara av den enorma pressen som skolan sätter på honom. Boken utspelar sig över ett par års tid, och man för följa huvudpersonen under en del av hans uppväxt.

Boken har även en interessant sidointrig om Ender's syskon som får stor betydelse för ett par av de senare böckerna i serien.

Boken är i genren science fiction, men fokus i boken är inte på en massa tekniska saker, utan på karaktärsutveckling och den mycket spännande handlingen, så länge man inte hatar science fiction böcker helt så kan man nog få ut en en hel del av boken. Boken får nog klassas som en ungdomsbok, men det betyder inte att vuxna inte kan få ut något av den, tvärtom.

Boken tar upp en del filosofiska ämnen som får en att tänka till lite också. Bland annat: Är man ansvarig för konsekvenserna av sina handlingar även om man inte kände till vad konsekvenserna skulle vara? Är det rätt att pressa och uttnytja en person till sådan grad att personen riskerar att få men för livet, om det resulterar i något positivt för en stor mängd andra människor (med andra ord "does the ends justify the means?")? I vilka situationer är det rätt att använda våld för att försvara sig själv, och hur långt ska man gå? osv. Sidointrigen med syskonen tar även upp lite om hur man kan påverka det politiska klimatet i världen, men även om det inte känns helt realistiskt så är det ändå interessant.

Bok nummer två i serien planerades före den här boken, den här boken skrevs för att ge en bakgrundshistoria till dom senare böckerna.

Men det betyder inte att den här boken är sämre än de andra i serien. Boken är väldigt bra skriven, och jag kan helt klart rekommendera den. Om jag ska säga något negativt så är det att slutet var rätt förutsägbart, när man började närma sig det så kunde man gissa hur det skulle sluta utan problem. Men jag tycker inte att författaren skulle ha gjort slutet annorlunda, det var nödvändigt att den slutade på det sättet för att ha den bakgrundshistorien i dom senare böckerna.

Oj, det blev mer som en recension än som en kort beskrivning av boken som jag hade tänkt, men det får gå det med. Jag ska skriva om resten av bokserien ikväll också, men först måste jag ta en paus från skrivandet. Det var svårt att beskriva boken utan att avslöja för mycket av handlingen, det är en hel del som jag har lämnat ut från beskrivningen av handlingen, eftersom jag inte vill förstöra för någon som inte har läst boken ännu.

Efter första boken i serien kommer tre böcker som alla hör ihop, eftersom de utspelar sig på samma plats och efter varandra, så jag skriver om alla tre på en gång. Titlarna på böckerna är "Speaker for the Dead", "Xenocide" och "Children of the Mind".

När de här böckerna börjar så har det gått en bra tid sen händelserna i första boken. Andrew (han kallar sig inte för Ender längre) är nu 35 år och mänskligheten har spridit ut sig och koloniserat en massa planeter i galaxen, och hela mänskligheten styrs av en galaktisk senat. Andrew har jobbet som kallas för "Speaker of the Dead" som är lite av en religös titel, fast den är inte bunden till någon speciell religion. Han är en av många med det jobbet. Jobbet innebär att man efter att någon har dött så kan dom anhöriga kalla på en talare som undersöker den dödas liv och sedan berättar om sanningen om den dödas liv, försöker förklara anlediningen till att den döda gjorde vissa val som ledde till att hans liv blev som det blev.

På en planet som har koloniserats som heter Lusitiana så gör man en upptäckt. Det finns intelligent liv på planeten. Livet man har upptäckt är inte lika avancerat som oss teknologiskt sett. Man bestämmer sig för att försöka ha så lite inverkan på deras kultur som möjligt och begränsar området som människorna får röra sig på till den lilla kolonin och en plats där mat odlas, och kolonins främsta uppgift är i fortsättningen att studera det utomjordiska livet, och att ha minimal kontakt med den utomjordiska rasen. På grund av detta kan man inte lista ut hur intelligenta den utomjordiska rasen är, om dom är lika intelligenta som oss eller inte. Men man kan kommunicera med dem, för dom lär sig vårat språk rätt snabbt.

Kolonin råkar ut för en massa saker, bland annat så kommer det ett virus som nästan förintar hela den mänskliga populationen, men som man lyckas hitta en tillfällig kur för. Sedan händer en oväntad sak, en av kolonins medlemmar mördas av den utomjordiska rasen. En anhörig begär att få en Speaker of the Dead. Andrew Wiggin råkar vara den närmaste talaren, och han bestämmer sig för att ta sig an uppdraget eftersom han finner den utomjordiska rasen interessant.

På detta sättet blir Andrew involverad med den här familjen, andra personer som lever på kolonin, med den utomjordiska rasen, och med kolonins framtid. De tre böckerna utspelar sig under många år, och under den tiden får man följa vad som händer i Andrews liv, med kolonin som helhet, och flera olika personer som lever i kolonin. Och med den utomjordiska rasen förstås. Det blir många konflikter, både mellan personer inom kolonin, mellan kolonin och den utomjordiska rasen, och mellan kolonin och den galaktiska senaten, och situationen blir snabbt väldigt komplicerad.

De här tre böckerna är i en helt annan klass än den första boken. Det är definitivt inga ungdomsböcker. Böckerna tar upp tunga ämnen, som till exempel religion, mänskliga rättigheter, familjerelationer, osv. En annan skillnad mot den första boken är att i den första boken följer man Andrew som huvudperson, och även om han har en stor del i handlingen i de här tre böckerna så finns det många andra personer som man får följa också, som böckerna går in och visar på djupet hur dom är. Speciellt ett par personer från kolonin, från den familjen där en person kallade på en talare. Även Andrews syster, som följer med Andrew i hans resor, har en viktig roll. En annan interessant karaktär som man får följa är en artificiell intelligens, vilket kanske låter lite luddigt men det är väldigt bra gjort och inte särskilt teknikinriktat. Utan även denna personen framställs som om det vore en riktig person, inte en dator, och hon har en väldigt djup personlighet och är en lika viktig del av handlingen som någon annan karaktär. Man får även följa flera från den utomjordiska rasen, och lite senare två personer från en helt annan del av galaxen som ändå får stor inverkan på händelserna i boken. Så det är inte bara en huvudperson längre, utan böckerna följer många personers liv

Böckerna fokuserar på relationer mellan personer och karaktärsutveckling, samtidigt som det är en spännande handling som hela tiden avanceras framåt. Dessa tre böcker är definitivt höjdpunkten i serien. De är inte förutsägbara på något sätt, och det finns många överraskande intriger.

Religion tas upp rätt mycket i böckerna, och det är uppenbart vilken religion författaren tillhör, och författaren har svårt för att framställa sin egen religion på något negativt sätt. Det hade varit interessantare om det hade varit lite mer grader av bra och dåligt inom den religionen också, som det var i de andra religionerna (både påhittade och med riktiga motsvarigheter) som visades.  Detta är den enda större negativa punkten med böckerna enligt min åsikt. Fast böckerna försöker inte predika religionen på något sätt, det är inte det jag menar.

Den första boken i serien och de här tre böckerna kommer jag läsa om igen om ett par år, så bra var de att de är värda det. Och det är det högsta betyget jag kan tänka mig. Jag hade svårt att lägga ifrån mig de här böckerna, i stort sett så sträckläste jag alla tre böckerna så fort jag började läsa dom.

Slutar man läsa bokserien vid den här punkten så kan man göra det utan att det är någon större lucka i handlingen, och man har fått med det bästa av serien. Dom andra böckerna är också värda att läsa, författaren skriver väldigt bra och kommer på interessanta handlingar, men dom når inte upp i samma klass som de här. Jag kan säga så här, jag är glad att jag har läst resten av böckerna i serien också, de var värda tiden det tog att läsa en gång, men om jag läser om serien igen så kommer jag antagligen att sluta efter bok fyra.

Jag återkommer med den tredje och sista delen av recensionen/beskrivningen om en stund.

Bok fem till åtta i serien hör också ihop, så jag skriver om dessa samtidigt. Titlarna är "Ender's Shadow", "Shadow of the Hegemon", "Shadow Puppets", "Shadow of the Giant".

De här böckerna är en slags paralell serie. De utspelar sig samtidigt som den första boken i serien och sedan i åren som är precis efter den första boken, långt innan händelserna i bok två i serien. Man får följa en person som kallas för Bean som går på "Battle School" samtidigt som Ender (Andrew). Bean är huvudpersonen i dom fyra böckerna. Man får även följa flera andra personer som gick på "Battle School" vid samma tid och som kom i nära kontakt med Ender under hans tid där, samt Enders storebror. Några av militärerna som hade ansvaret för Battle School har en del i handlingen också.

Först får man följa Beans uppväxt, hur han klarade sig som ett gatubarn, hur han kom till Battle School, hur det gick för honom där, osv. Efter dessa åren så blir Battle School nerlagt och alla som gick där skickas hem till jorden. På jorden så har den politiska makten som höll alla eniga mot det utomjordiska hotet kollapsat, och de gamla stormakterna börjar ta tillbaka sina gamla roller igen. De bästa strategerna på jorden är barnen som gick på Battle School, både för att de har den bästa taktiska utbildningen som går att få och för att de från början valdes ut för att de var ovanligt intelligenta och hade talang. Eftersom barnen skickades hem till sina hemländer så har dom flesta större makterna flera olika, av battle-school barnen till sitt förfogande för att göra upp militära planer. Allting är som upplagt för flera stora blodiga krig med andra ord, eftersom alla större makter tror att de kan ta över världen. Fast alla vill inte ha krig, det finns de som jobbar för att försöka hindra det också. Sedan har vi Enders Storebror, Peter, som har stora politiska ambitioner och vill bli ledare för världen. Och eftersom han har samma gener som Ender så är han också mycket intelligent och vet hur han ska manipulera politiker. Så böckerna har en politisk sida också.

Förutom själva huvudhandlingen om makten över världen som beskrivs från perspektivet av flera olika personer som gick på battle school, så får man följa Beans liv och hans personliga relationer. Han gifter sig med en person (som jag inte avslöjar vem det är nu) och de försöker få barn tillsammans. Men det visar sig att barnen till en av världens smartaste militära genier är något som många ser potential att utnyttja, och allt går inte som de hoppades. Denna intrig tar lika stor plats som som huvudhandlingen, faktum är att det egentligen är svårt att säga vilken av dem som är huvudhandlingen.

Om den första boken kan klassifieras som en ungdomsbok, och bok två till fyra som vuxenböcker, så skulle jag nog klassifera bok fem till åtta som en blandning. Dom är inte lika tunga som bok två till fyra, men tyngre än bok ett. Även dessa böcker tar upp en del lite tyngre ämnen, främst genetisk manipulering och kloning. Böckerna är värda att läsa, men handlingen, även om den är interessant, så är den inte lika djup, och till skillnad från de tidigare böckerna så är det bara två eller tre personer som känns som levande personer, resten är ytliga. Nu låter jag väldigt negativ, men egentligen är dessa böcker inte dåliga alls, de är värda att bli lästa. Det är bara det att med de tidigare böckerna i serien så ser man att författaren kan ännu bättre, och man blir lite besviken över att dessa böcker inte håller samma nivå, även om dom fortfarande är mycket bra skrivna. De ligger helt klart långt över genomsnittet om man kollar på genren som helhet.

Det finns ytterligare ett par delar i bokserien, tre stycken till. Fast det är inte riktiga delar på samma sätt som dom tidigare böckerna jag har nämnt än så länge, utan mer kortare historier som utspelar sig inom samma universum, som kan vara interessanta, men som inte är helt essentiella att läsa. Jag har inte läst färdigt dessa ännu. Men jag återkommer när jag har läst dessa också. Författaren planerar tydligen en sista del i serien som ska bli mer som en riktig del och inte bara en kort historia, denna ska tydligen ta vid både efter slutet på bok fyra och slutet på bok åtta och binda ihop historierna på något sätt samt reda upp en del lösa trådar. Mer än så är inte känt, och det är inte känt om författaren ens har börjat jobba på den sista boken i serien, men när den kommer ska jag se till att läsa den när den kommer.

Det blev väldigt långa texter om de hör böckerna, men å andra sidan så var det många böcker jag beskrev i ett. Jag får se om jag skriver lika mycket om senare böcker jag skriver om, eller om jag blir mer kortfattad. Jag hoppas att ni tyckte att det var interessant i alla fall. Det var rätt kul att skriva så här.  Jag kanske borde starta en blogg där jag recenserar böcker, men jag vet inte, jag får se senare om jag gör något sådant senare.

Absolut intressant att läsa. Jag har läst Ender's Game och gillade den, men har helt missat att det finns en fortsättning. Har satt upp dem på min lista över böcker att läsa. De låter väldigt intressanta.