Shantaram
Är det någon av alla bokmalar här som läst Shantaram av Gregory David Roberts?
Den står i min bokhylla och väntar med sina 938 sidor. Jag läser ganska långsamt så jag har inte vågat mig på den ännu. Skulle vara kul om någon har något att säga om den!
Haha, creepy - syrran läser den just nu och berättade igår att den hade 938 sidor Kände bara igen antalet sidor, inte namnet
Mvh Stephanie
#1 Vad tycker syrran om tegelstenen då? Förutom att den är tung!
Hon verkar tycka om den!
Mvh Stephanie
Bra! Då kanske jag ska sätta igång med den snart då!
Jag håller på och läser Shantaram just nu och gillar den skarpt. Min favoritkaraktär i boken är Prabaker - "den allra bästa Bombayguide". Visserligen är dialogerna i boken tidvis lite flummiga (på dom ställen där allt utspelar sig bland västerlänningar) men i det stora hela så tycker jag att baksidestextens "En varm och innerlig kärleksförklaring till Bombay och dess människor" stämmer bra. En diskussion om under-underbyxor och över-underbyxor fick mig att skratta högt.
Haha, den star ocksa som ett utropstecken i min bokhylla pa hyllan for olasta bocker. Jag fick den i present av en kompis som var helt sald pa den. Jag laser mycket och snabbt men jag haller med om att storleken pa boken gor att man tanker igenom hur och nar den skall lasas. Jag har bara hort bra saker om den!
Jag har fortfarande inte börjat läsa den…
Jag har också inhandlat denna bjässe…
/Maria
Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.
Nuuu har jag läst färdig tegelstenen - och det var verkligen värt varje minut! Inte en enda gång under dessa 941 sidor har den varit tråkig eller så, snarare önskar man nu nästan att den fortsatt i 100 sidor till. Den har bjudit på många skratt och speciellt den sista tredjedeln brände tårarna bakom ögonlocken mer än en gång. Jag fullständigt älskar Shantaram och kommer nog säkert läsa den fler gånger.
#9 Åh, då har jag något att se fram emot
/Maria
Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.