Poesi

Går jag ensam nu?

2007-11-09 16:20 #0 av: [Vargnatt]

Det river sönder mig nu vännen;
rädslan och ångesten
för livet utanför.
Jag har inte växt upp ännu
samtidigt som jag är
hundra år äldre.

Jag vill egentligen bara falla
framför dig och sänka
alla försvar.
Men jag är inte sådan och kommer aldrig
be dig rätt ut om hjälp.

Jag vet ju att du kunde
mig utantill en gång,
du kände alla vägar jag
gick på och höll upp mig
när något fick mig att ramla.

Men nu är vägarna
skrämmande tomma
och jag ser dig inte längre.

Anmäl
2007-11-09 19:30 #1 av: SusanneStromstedt

Väldigt lika mina känslor....är vi tvillingsjälar?

Anmäl
2007-11-09 19:31 #2 av: [Vargnatt]

Vem vet, det är väl inte omöjligt

Anmäl
2007-11-09 19:58 #3 av: SusanneStromstedt

Kul!Glad

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.