Lyrik
Jag bor i Thailand och hittade en hundvalp som jag var tvungen att skriva om.
Mötet vid näset
Jag gick min morgonpromenad innan solen tändes
Ja, så skönt det kändes
Jag har gjort det varje morgonstund
Jag anade en liten valp under trädens skugga
medan regnet dugga
Han såg ut att vara väldigt sund
Jag sätter mig på knä en stund, i det våta gräset
på det smala näset
när han öppnar sina ögonlock
svansen kom i spinn en stund när han såg mig sitta
och på honom titta
Det mötet var en riktig knock
Teckningen på valpens kropp den var helt symmetrisk
kroppen smått atletisk
svansspetsen var vit som snö
Jag reste mig från trädets rot utan en beröring
men med en stark förföring
Jag hade jättesvårt att ta adjö
Jag fortsatte min promenad lite smått förlägen
på den blöta vägen
Jag saknade min fina hund
För varje litet steg jag tog kändes benen tunga
hela vägen gunga
så då vände jag i samma stund
I skjulet strax brevid hans plats bor en fattig kvinna
och vad jag kan minna
hade hon en svartvit tik
Vill du ha en valp sa hon, kan du bara välja
jag vill gärna sälja
som du förstår så är jag inte rik!
Jag lyfte varsamt upp min valp från det blöta gräset
från det smala näset
och tryckte honom mot mitt bröst
Jag kände varje andetag nu har själen renats
Nu har vi förenats
Sa jag med en vänlig röst
Rogert