Jag bara måste få tipsa om en av mina favoritförfattare; islänningen Jón Kalman Stefánsson.
Jag började läsa trilogin om pojken för ett par år sedan och har just avslutat den sista delen. Trilogin består av Himmel och helvete, Änglarnas sorg, och Människohjärtat.
Dessemellan har jag läst Sommarljus, och sen kommer natten.
Nu hittade jag precis två andra böcker av honom på Bokbörsen som jag har beställt, och hoppas hitta den sjunde som finns översatt till svenska.

Det karga isländska landskapet, det hårda, skoningslösa klimatet och så hans språk som är rena poesin. Jag känner lycka i varenda rad jag läser av honom. Det är ofta hårt och grymt men ändå vackert, och också ibland lyckligt. Och människorna är så levande, han känner oss så väl.
Hoppas någon vill prova och berätta vad ni tycker sen.